Själens telegraf är en roman skriven av Amanda Svensson. Hon debuterade med den uppmärksammade Hey Dolly (2008). Efter det skrev hon ett antal romaner innan hon tilldelades Per Olov Enquists pris 2019 samt Svenska Dagbladets litteraturpris samma år för romanen Ett system så magnifikt att det bländar.
Den romanen har jag läst och recenserat tidigare. Jag tyckte mycket om den, Den var rolig och kvickt skriven. Så, det var med viss förväntan jag satte mig ner för att läsa hennes senaste roman.
Utgångspunkten i denna jagberättelse är ett växelspel mellan två tidsplan, Somerset 1992 och Glasgow sex år senare. Huvudpersonen i romanen heter Iris. År 1992 är hon tretton år. Hon lever tillsammans med sin mamma i ett hus med en fantastisk trädgård med vildvuxna äppelträd och blommande luktärt. Iris går inte i skola utan har hemundervisning. Hennes mamma spår telefonkunder i tarotkort. Bortsett från småpratet med grannen Hugo, som hugger gravstenar, är kontakten med omvärlden mycket begränsad. Det bekymrar dem inte. En dag dyker det upp en man vid grinden till huset och frågar efter Iris mamma. Det är hårda tider i England och även om mannen ser ut att leva gott är det i och med hans frågor som allting börjar krackelera även i Iris hus. Flera frågor dyker upp, Vem är egentligen Iris mamma och vem är det som äger huset? Vem är egentligen Iris pappa? Mamman har många foton på män och olika berättelser om sin bakgrund, Allt är rörigt och inget är verkligt. Mamman är absolut inte att lita på, Till slut överger mamman huset och även Iris. Iris hamnar på ungdomshem. Där lär hon sig spela cello och bestämmer sig för att bränna ner huset. Ingen annan skulle få bo där.
Delarna från 1998 utspelar sig i kretsarna kring en konstskola i Glasgow. Där börjar Iris spela cello i ett band ”The Soul’s Telegraph”. Att tillhöra en grupp är en ny upplevelseför Iris. Hon hör hemma någonstans.
Ett viktigt tema i romanen är pengar. Varken Iris eller hennes mamma har pengar. Man gör i princip allt för att komma över dom. Mamman luras och bedrar i princip alla i hennes närhet. Iris lurar en man till att tro att han är Iris pappa för att få pengar till en studiotid för bandet. Inget slutar naturligtvis väl.
I slutet lägger Svensson in ännu ett tidsplan. London 20019-2020, Jag blir lite tveksam. Men hon lyckas ändå få till en lyckad slutsummering av berättelsen. Amanda skriver så att man blir på gott humör, kvickt och roligt, med en stilkänsla som kan växla mellan humor och allvar. I den här romanen även en hel del socialt patos. Dock är inte denna roman i samma klass som föregående roman. Men ändå ett bra dagsverke.
Betyg; 6 av 10
Själens telegraf
Recensent: Johan Sääf
Författare: Amanda Svensson
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2023
Antal sidor: 255
Comments